dröm.

en helg som heter mer än duga.

den där vackra kvinnan i rosa basker och utan behov att tvätta håret. hon och jag och jag och hon pratar om kraften i ett mänskligt ansiktsutryck och annat viktigt, träffande. konst. relevant och livsviktigt på något sätt. men nog drar det i de tunga känslorna att matas med konst, det drar i maggropen och mindre ofta i mungipan. kreativititeten i kring fenomenet skruvar upp det och ger mig ändå ett lugn men mest en längtan efter en gammal analog systemkamera och en enslig studio med nakna människor. mest kanske nakna i sinnet, känslan.
men fint med vars en calzone i handen på sveavägen fram. andas tillsammans. och det syns. dimmigt. andan alltså.

eller i söndagslokalen. måltid, bön, att öppna upp för sanning igen. lämna över, ta emot. återigen andas vi. och att prata handbagage i 11 veckor känns helt rätt. helt rätt. jag behöver packa om.

film. dåliga platser, ont i nacken. sanning i nästan dokumentär form. sanning, identifikation. aj. samtal på stannad tunnelbana. vi klickar ännu. vi brinner ännu. jag känner dig och du klickar mig. det är något underbart att se på dig och prata. prata film, prata uttrycket i film och surrealism. du vet att jag älskar surrealism. du vet att jag älskar.


lördagen var inte heller förkastlig. inte ens nästintill.

flytt. jag fattar aldrig att det är underbart att hjälpa till. inte ens i min egen bekräftelses syfte, men nu vet jag -  helt enkelt för att hjälpa. packa ihop skor, lampor, papper, nålar, garn, bord, hyllor, soffor åt folk jag delvis inte känner. än.delvis. killen i svartramade glasögon känner jag. som jag nyss sa.
nästa helg ska jag städa. och aldrig har jag sett framemot städning förut.

hem till vin och stjärnor på slott. makaroner och bullar av kött. främst förstås tösen i rummet brevid. med de mjuka lockarna och varma hjärtat. en fin kväll låg framför. aldrig aldrig ensam, en hand i himlen en hand nån annan stans, innan vi faller, våra hjärtans förlorade slag, kan kan bli så bra. det var skönhet. vi log, sjöng, log och vilade på något sätt ut i varandras sällskap i en osannolik miljö. mötte och umgicks och skrattade. snubblade på tunnelbanan hem. sov. länge.

ingen vet varför jag inte sover nu.
får sova på tåget.
nu drar jag. blir educated.
hoppas pappa skickar min sladd.

personligt inlägg, oui, oui. ibland måste man.





bild: jantinatalsma