en bild av Paul Berthon och lite av mina ord
jag har druckit av flyktiga änglars vatten.
så svåra att de inte förstår att det är dem jag lutar mig på.
-----
om där havet möter himlen, drömmer hon ibland
om gröna blad i dryga tusentals nyanser
fantiserar om hur livet borde te sig och vem hon borde vara.
drömmer, glömmer allt det brustna.
om brokiga, daggiga sommarängar, vidare
svala nätter när varje stjärna syns, benvit, klar
ser hur ljuvligt allting är och vem du faktiskt är
Kommentarer
Trackback
